ericalandstedt

Jag vill bara förstå, jag vill bara veta, jag vill bara kunna, jag vill bara agera, jag vill bara skrika, jag vill bara inse, jag vill bara leva, jag vill bara leva, jag vill bara leva, jag vill bara tänka rätt. Gör OM, gör RÄTT.


"Jag ser att ingen verkar bry sig, och inte heller jag.
Rädslan är för stor och stark för att göra något alls."


Alla har vi varit hjälplösa barn någon gång.


"Du undrar varför jag inte kan prata
du undrar varför jag är stum
men jag hatar att tjata
jag spelar hellre dum."


Under ytan...kan en god själ förgås.



Det som saknas just nu? Sanny. Dvs någon som förstår och säger: Know what? Jag kommer över så pratar vi hela kvällen. Jag är hos dig om tio minuter. Jag VILL lyssna, jag KAN lyssna, jag BRYR mig. Ingenting är viktigare just nu, inte sömn, inte jobb, inte hus, inte pengar.

Hur ska man nånsin kunna känna sig trygg med att dela med sig av sig själv när folk hela tiden så tydligt visar att de inte har tid, lust eller ork att finnas där, att vara ett stöd. Tillslut blir man som jag, man stänger in sig, drar sig undan, försöker gå efter "ensam är stark". Så länge det bara går. Tills man ligger blödande på marken och skriker tysta rop på hjälp. Men då finns det ingen som hör, för då har man tappat rösten. Jag vill inte.