Never ever.
how you could ever hurt me so
I need to know what I've done wrong
and how long it's been going on
Was it that I never paid enough attention?
Or did I not give enough affection?
Not only will your answers keep me sane
but I'll know never to make the same mistake again
You can tell me to my face or even on the phone
You can write it in a letter, either way, I have to know
Did I never treat you right?
Did I always start the fight?
Either way, I'm going out of my mind
all the answers to my questions
I have to find"
I'll never find.
Killing me softly
Jag hittade en gammal mobil hemma hos mamma å pappa för ett tag sen och satte på den och lyssnade. Scary. Visste exakt vilken natt jag hörde den signalen sist ("HORA!!!") och det gav lite blandade känslor. Guns N Roses låt "Don't you cry" är en typisk låt som jag relaterar till mycket som hände i mitt liv för länge sen nu. ("Jag knarkade sönder din födelsedag och har knullat med din bästa vän...F¨låt...")
Det kanske är samma princip som att man inte längre kan dricka Fanta Lime för att det bara smakar hembränt?
Fotografier är ju självklara bovar här eftersom de direkt kan kasta en in i situationen som var då fotot togs.
Betyder det att hjärnan och hjärtat lagrar intryck så länge alltså? Hur länge? Hur mycket finns det plats för?
Eller filmen Taxi. Där är också rätt starka minnen.
Men sen har vi ju en alldeles speciell låt som alltid kommer skänka mediokra minnen och det är ju "Strange World". Såklart. Släng på en bild på Max och minnena är totala. Kan ju bero på att han har Sveriges i särklass underbaraste sångröst.
Lustigt är det iallafall. Där går man å släntrar längs vägen, poppar lite radio och skuttar lite och så helst plötsligt från ingenstans kommer "DEN" låten och hela sinnesstämningen är förvriden. Läskigt. Att så simpla saker som musik kan komma åt en på det sättet.
Uppför en kulle, sen ännu en.
Allting är så perfekt utåt sett, eller hur?
Och det smärtar att tänka på det inuti, eller hur?
Ni vill inte se att t.o.m. den mest sorglösa människan kan dölja sina sår, djupt där inne. För det försvagar er tro på mänskligheten.
Ni vill se det som ett lustfyllt jäkla jippo eller hur?
Jag har bara en sak att säga. Det är en lögn. Och jag tänker inte hålla en sorglös fasad för er. Ni får acceptera att alla människor har sina up's and down's.
Få människor är genuint lyckliga.
Och just nu gör det ont, så ont. Så in i helvete jävla ont.
(Imorgon är det bra igen.)
Bah
Rätt så konfunderad just nu. Men så är det söndag och jag är så bakis som jag kan bli. Dvs inte mkt, eftersom jag knappt blir bakis, men ångesten finns alltid där :P Och funderingarna, förvirringen. Jag skulle ställt dig mot väggen, ville rensa luften, men det dök inte upp någon chans och nu kommer det inte ens vara i närheten av det på rätt lång tid. Vi får hoppas på det bästa och att du skärper till dig och inte blandar in mig i ditt känslomässiga liv på det sätt du har en tendens att göra.
"....It just takes some time, little girl you're in the middle of the ride (over, and over)
Everthing, everything it'll be just fine (over, and over) Everything, everything it'll be alright (alright)....."
Känns även rätt allmänt pissigt när man kommer på att det man inte kan få, är det som man verkligen, verkligen, verkligen vill ha och behöver.
Too much need, but not enough effort.
Nej, det är ingen bra dag idag. Däremot kan jag identifiera mig själv med denna just nu:
Stromin my pain with his fingers
Singin my life with his words
Killing me softly with his song
Killing me softly with his song
Telling my whole life with his words
Killing me softly with his song
I heard he sang a good song,
I heard he had a style,
And so I came to see him and listen for a while
And there he was this young boy
Stranger to my eyes
Stromin my pain with his fingers (one time, one time)
Singin my life with his words (two times, two times)
Killing me softly with his song
Killing me softly with his song
Telling my whole life with his words
Killing me softly with his song
I felt all flushed with fever
Embarrased by the crowd,
I felt he found my letters and read each one out loud,
I pray that he would finish
But he just kept right on
Two people making love under the stars, and a little girl getting raped.
Yes that´s whats going on, I get confused so I'm singin this song.
That's just how it is, the world is full of shit, but you better get used to it.
Its a strange world that we're living in, with so much love and so much hate.
I think of all the kids, I think I know, I got no food and no place to go.
Time´s running out so let´s stand up and fight, let´s enter war and get peace for all.
It´s a strange world, that were living in with so much love and so much hate.
It´s a strange world, strange world.
It´s a strange world that were living in with so much love and so much hate
It¨s a strange world that were living in with so much love and so much hate.
It´s a strange world strange world.
It´s a strange world that we're living in.
This force is just a dream, that never will come true, you see it's a strange world, for me and for you, peace out."
Lite bilder.
Och sen för att två väldigt vackra hundar efter lite protest posade på rätt bra.
Och tillsist, bara för lekens skull
Nu är det bara att skynda sig med kläder och smink. Jävlar. Alltid ska jag vara sen!
Lördag
Nu får jag ju det i en hel vecka eftersom jag och Sanny har bokat resa till Bulgarien i höst. Det kommer bli så jäklans nice! Nu är det nästan så att man bara längtar efter att sommaren och semestern ska ta slut, så man får åka! ;) Det blir min sista semestervecka som ryker, sen får jag ingen semester förrän nästa år, men det är det klart värt. Kan inte tänka mig nån mer ultimat att åka med! <3
Borde göra mig iordning också. På väg in till gamla stan och dra nåra vinglas i solen med Nina och Linda. Tyvärr ser det ju ut som att solen håller på att försvinna.. Egentligen borde jag verkligen vara hemma, för det ser ut som ett bombnedslag här. Inte blev det bättre heller av att Satan välte ner en hel hög med filmer från hyllan. Vaknade av världens smäll.
På tal om att vakna så hade jag världens underligaste dröm inatt. Först drömde jag att jag var tillsammans med
Hursom, min familj kastade ut mig, jag fick bo i garaget. Men så fick jag för mig att göra om i garaget, så jag målade i ekfärg å la nytt golv och garaget blev så snyggt så mamma å pappa lät mig flytta hem igen.
Men vad betyder det? Att jag restauerar ett garage kan man väl tyda rätt bra, men hur fan kom
Kan man verkligen ångra någonting som fått en att växa som människa? Det var ett jävla slöseri med både tid och liv att vara med bl.a.
Däremot så har jag ju i ca 5 års tid saknat ihjäl mig efter och grubblat över, Max. Men det är en helt annan historia.
Ciao!
Touch of art
Tro mig när jag säger att jag vet hur det känns. Jag känner alltid hur det känns. Men jag kan inte göra någonting. Jag har varit där så många gånger själv, jag vet inte om jag någonsin tagit mig riktigt ur det, men det är skitsvårt att få någon annan ur det. Ibland är man helt enkelt sin egen värsta fiende. Och att besegra sig själv kan vara lite komplicerat.
Lite oro, ska jag ju säga att det är. Eller väldigt mycket oro. Det finns bara en av dig, och den vill jag gärna ha kvar. Jag tror med allt jag äger och har att du kommer ta dig ur det, men det kanske är för att jag refererar till mina egna sätt att lösa sånna problem?
Nej, jag tror på människor också. En del människor. Och det här tar vi oss ur. Tillsammans.
"It doesn't take much to learn, when the bridges that you've burned, leave you stranded, feeling alone. It doesn't take much to cry, when you're living in a lie..."
Kladd.
Kladd är tamigfan äckligt. Som när man sovit med Helosansalva hela natten, under plast, och när man drar bort plasten på morronen så är det en stor gegga utav allting. Nej, inte kul.
Fick iallafall, efter ett år, fylla i och förbättra min tatuering hos Alex. (Använd aldrig salvan Tatoo Goo på svarta tatueringar. Den stöter bort svart färg.) Nu får vi se om han lyckades fixa till den. Ser fortfraande lite flytande ut på översta tecknet, men det kanske ser bättre ut när den har läkt.
Någon gång är det väl dags att fylla i farfarstatueringen i nacken också. Men det kommer bli lite dyrt så det får vänta lite till.
Borde verkligen utnyttja ljuset ute idag för att fota lite. Det ena minneskortet är fullt efter fjällresan och dygnet med Sanny och Christian, men puckad som jag var så hade jag satt i minneskortet som bara är på 1 GB. Hade jag vart smidig hade jag satt i det på 2 GB så jag hade kunnat få alla bilder på ett och samma kort. Ska försöka ägna lite tid idag åt att få över bilderna. Granska lite. Tror det finns några riktigt bra bilder faktiskt.
Usch. Vissa saker kan man sakna så till den grad att man är beredd att göra vad som helst för dem.
Over and out.
"Oh, I don't wanna take my best friends baby, but he's god damn beautiful"
Människor.
Jag brukar inbilla mig själv att världen är god. Att alla människor är värda en chans, två chanser, kanske tom tre chanser. Men sen inser jag hur naivt det är och så tänker jag istället att jag ska förändra världen.
Så jag sitter en stund hemma och kommer på en massa tokbra planer.
Sen går jag och lägger mig och glömmer allting till imorgon.
I´m drowning in your superiority
I´ve lost my self-determination
You´ve made my feelings become a minority
running scared into imagination.
The darkness is astounded
it´s getting like an anaesthetic
it´s keeping me bounded
´til i´m screaming, fighting frenetic
I´m trying to benefit the situation
My bead is leeding me to a new location.
image1
Miih Mannen i familjen och min lilla baby boon :D
Jag måste nog lära mig det här med hur man publicerar bilder. Gör ett försök med en bild från mitt verkliga hem. Mitt bland berg och dalar. I Dalarna.
Nu får vi se om den kommer upp.
+/-
Cheez vad jag har blivit cynisk på äldre dar. Gammal är jag i och för sig inte, men ibland kan tiden gå så långsamt att man känner sig gammal och rostig som en...spik. Vass kan jag ju vara, men gammal är jag ju ändå inte. Det är samhället som gjort mig gammal. Någon gång i livet ska jag bearbeta allting som hänt i mitt liv, men den stunden är inte just nu även om jag vet att jag verkligen skulle behöva det. Jag vet bara inte hur. Men det kommer komma med tiden.
Under tiden som går så är det mycket planer och ideer som rör sig här. Upplevde en riktigt paradox känslosituation när jag var hemma i Falun sist. Hade tillbringat lör-sön med Sanny och Christian, blev sen körd till tåget av Christian och allt var frid och fröjd. Men sen händer det som ALLTID händer när jag sitter på tåget från Falun till Sthlm. Den där panikångesten som kommer krypande. Jag vill inte, vill inte, vill inte tillbaka till Sthlm. Men jag vill inte stanna kvar. Mjo, nu ljög jag. Stanna kvar vill jag, men jag vill inte bo där. Vet inte hur det går ihop och jag har slutat försöka förstå. En del saker ska nog vi människor inte förstå oss på och man kan lura sig själv i fördärvet bara genom att försöka.
Det blir nog Kalifornien ändå. Jag behöver den tiden, behöver komma bort och försöka glömma allt som hänt. Har alltid varit relativt duktig på att bearbeta och sortera ut saker som jag inte vill ha kvar i mitt liv, men de senaste åren har de samlats på hög och nu väger den så mycket att jag inte orkar skyffla ut den ur mitt liv. Så jag flyr. Way to go, Erica. Bra där.
Eller så är det bara fegt. Skiten kommer finnas kvar när jag kommer hem, men då kanske jag orkar.
Nu får det vara nog. Nu ska jag och Rosy ta och skutta upp till centrum och käka lite lunch. Och ta den röda tjuren vid hornen. (Eller inhandla red bull, beror väl på hur man väljer att tolka det)
"Two people making love under the stars, and a little girl getting raped. That's just how it is, the world is full of shit, but you better get used to it. It's a strange world, that we're living in, with so much love and so much hate.
I think of all the kids, I think I know, I got no food and no place to go."
It was a simpleminded evening
but you were more than complicated
You told me to walk and leave a trail
But my soul was chained
Don't know why you wanna follow
and don't know why you care.
It is a pain that can not be told
of a heart boiled and burst
It is a story unable to be sung
where the ending comes first.
It is the shape of a stone
and it will not be reversed
You may surrender and do your time
But in the prison of everything, you will be mine.
