ericalandstedt

Lite lustigt är det att det finns så mycket som genererar känslor. Och att man kopplar ihop nostalgiska saker med en viss känsla. Allt från vissa låtar, till filmer, ringsignaler på mobilen... Låtar och ringsignaler är nog det värsta.
Jag hittade en gammal mobil hemma hos mamma å pappa för ett tag sen och satte på den och lyssnade. Scary. Visste exakt vilken natt jag hörde den signalen sist ("HORA!!!") och det gav lite blandade känslor. Guns N Roses låt "Don't you cry" är en typisk låt som jag relaterar till mycket som hände i mitt liv för länge sen nu. ("Jag knarkade sönder din födelsedag och har knullat med din bästa vän...F¨låt...") 
Det kanske är samma princip som att man inte längre kan dricka Fanta Lime för att det bara smakar hembränt?
Fotografier är ju självklara bovar här eftersom de direkt kan kasta en in i situationen som var då fotot togs.
Betyder det att hjärnan och hjärtat lagrar intryck så länge alltså? Hur länge? Hur mycket finns det plats för?
Eller filmen Taxi. Där är också rätt starka minnen.
Men sen har vi ju en alldeles speciell låt som alltid kommer skänka mediokra minnen och det är ju "Strange World". Såklart. Släng på en bild på Max och minnena är totala. Kan ju bero på att han har Sveriges i särklass underbaraste sångröst.

Lustigt är det iallafall. Där går man å släntrar längs vägen, poppar lite radio och skuttar lite och så helst plötsligt från ingenstans kommer "DEN" låten och hela sinnesstämningen är förvriden. Läskigt. Att så simpla saker som musik kan komma åt en på det sättet.